När Chanel kom till oss

Vi hade varit på husdjursmässan i Kista och tittat på en bengalutställning. Bland alla jättefina bengaler fanns det en liten supersöt sockerbit (vinnaren av sötaste tjejen). Jag var såld! Hon var en snöbengal, och jakten hade börjat. Jag kontaktade lite olika uppfödare runt om i Sverige, men ingen verkade ha någon snöbengalunge på gång. Men till slut hittade jag Lena Berglings Lobyns gårds hemsida. Och där fanns det bilder på hennes senaste kull, och vad fick jag syn på om inte en liten snöboll mitt ibland alla leoparder. Ivrigt kontaktade jag henne dagen efter och tro det eller ej men han var inte tingad, men NU var han det.
Efter några veckor när Chanel blivit 12 veckor åkte vi till Dalsland och hem till familjen Bergling och hämtade hem vår goding. Han var jätteduktig under resan trots att den var lång. När vi väl var hemma fick han finna sig tillrätta i lugn och ro medan Charlie var kvar hos mamma och pappa. Han fann sig snabbt tillrätta och busade för fullt, fanns ju lite energi att göra av med efter fyra timmar i bilen.
När Charlie kom hem dagen efter blev det en annan stämning, båda katterna var väldigt reserverade. De satt länge och tittade på varandra med skjuten rygg och stor svans. Men båda väldigt nyfikna. När de senare vågade ta lite närkontakt var det Charlie som slappnade av först och provade o brottas lite. Chanel tyckte det var lagom kul, fräste lite och verkade lite obekväm. Men ju mer de brottades ju mer avslappnat blev det, och nu tycker de båda att det är lika kul o jaga varandra runt runt i lägenheten. Charlie har fortfarande lite svårt att slappna av och låta Chanel vara för att äta och sova, är ju mycket roligare att leka med sin nya kompis. Men det kommer väl. Chanel verkar trivas som fisken i vattnet. Han älskar att sitta i knät och till skillnad mot Charlie så tycker han även om att bli buren.